Analys av kvalitativa data sker verkligen i etapper, och den första analysen man gör blir nästan aldrig den definitiva. (Skulle det vara så gick det nog lite väl fort.)

Här tänkte jag ta upp fem vanliga problem när man formerar sina teman/kategorier, nämligen:

• Svarar analysens ens på syftet?
• Är det en sortering eller en analys?
• Är det logiskt sammanhängande?
• Är abstraktionsnivåerna likadana?
• I vilken ordning redovisas kategorierna?

Svarar analysen ens på syftet?

Det här är en vanlig fallgrop. Man har kategorier och subkategorier men de stämmer inte överens med vad man var avsåg göra i syftet.

Enklast kontrollerar man detta med att för sig själv läsa syftet högt framför varje kategori. Låt säga att syftet är att beskriva fåglars erfarenhet av vintermatning. Låt också säga att resultatet har två kategorier:

Kategorier

En mätt mage

Typer av fågelfrö

Vi tar första kategorin, En mätt mage. Vilken är fåglars erfarenhet av vintermatning? Jo, de får en mätt mage. Det hänger ihop och känns rimligt.

Andra kategorin, Typer av fågelfrö, är däremot problematisk. Vilken är fåglars erfarenhet av vintermatning? Typer av fågelfrö känns som ett konstigt svar på frågan. Det haltar och beskriver inte själva erfarenheten. Här får man försöka titta på vad som egentligen finns i koderna under kategorin.

Det kan vara så att de handlar om att de olika typerna av fågelfrö har att göra med erfarenheten, till exempel att fåglarna berättat att havrekärnor är susen när det är riktigt kallt, eller att det alltid blir slagsmål med näbbar och klor om solrosfröt Då får man skriva fram de perspektiven i stället och döpa kateogierna efter detta.

Ofta är det nog ändå så att man gått in i en återvändsgränd här, och då är det bäst att gå tillbaka till koderna och försöka se andra strukturer.

(Ibland hamnar man förstås i att analysen är rimlig men syftet behöver justeras något, men det är en annan femma. I så fall rekommenderar jag att du verkligen bollar med handledaren innan.)

Är det en sortering eller en analys?

Ibland är materialet inte analyserat utan snarare bara sorterat. Ett sorterat material är ofta bara grovt uppdelat i områden som vanligen går att beskriva med bara ett ord eller med vanligt förekommande begrepp. Ett exempel:

Kategorier	Subkategorier
Psykosocialt	Vänner
	Familj
Medicinskt	Smärta
	Illamående
Fördelar	God mat
	Får leksaker

I det ovanstående exemplet krävs mycket mer arbete och det är sällan lönt att fortsätta på den inslagna vägen. Och återigen funkar tricket att läsa syftet högt för att avslöja dethär felet!

Är det logiskt sammanhängande?

Här brukar jag granska själva hierarkin i resultatet. En kategori ska byggas upp av subkategorier som är delar av kategorin på olika sätt och som inte omfattar ett större område än vad kategorin gör.

Ponera att vi har en studie med syftet att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till sjuka barn. En av kategorierna ser ut såhär:

Kategorier	Subkategorier
Svårigheter med syskoninformation	Åldern har betydelse
	Svårt att involvera föräldrar
	Finns svårigheter

Den sista subkategorin, Finns svårigheter, är i princip samma som huvudkategorin. Då får man titta på vilka typer av svårigheter som finns i Finns svårigheter och förmodligen dela upp dem i andra subkategorier. Eller så börjar man om sorteringen av hela kategorin igen.

Ett annat problem är att hierarkin går ”på olika ledder”. Se på detta exempel:

Kategorier	Subkategorier
Relationers betydelse	Tryggt med föräldrar på plats
	Roligt när vänner kommer på besök
Information ger säkerhet	Hjälp att göra rätt saker
	Slipper ställa frågor
Smärtfri sårvård	Ingen oro inför omläggningar
	Flyhänt hantering minskar obehag
Tiden före och efter operation	Mycket oro innan
	Smärta efteråt
	Såret läker över tid

De tre första handlar om tre olika fenomen – relationer, information och sårvård – som alla spelar roll, oavsett tid. Den sista kategorin, Tiden före och efter operationen, handlar däremot om hur erfarenheten förändras över tid, och inbegriper erfarenheter från de tre första kategorierna också. Såhär kan man tänka sig att det ser ut schematiskt:

Den här typen av skevhet löser man enklast genom att försöka dela upp tiden-kategorin och sortera in dem under de andra.

Är abstraktionsnivåerna likadana?

Abstraktion handlar om hur mycket av detaljnivån och det textnära man släppt. Ju högre abstraktionsnivå, desto färre detaljer. Om analysen ska kännas någorlunda genomarbetad bör alla kategorier ligga på ungefär samma nivå av abstraktion.

Ett klassiskt sätt att beskriva abstraktioner inom innehållsanalys är en affär (Graneheim & Lundman har använt det i alla tider). Se här:

Mejeri	Färskmjölk	Lättmjölk
		Standardmjölk
	Syrad mjölk	Filmjölk
		Yoghurt
	Ost	Hårdost	Västerbotten
			Herrgård
		Mjukost	På tub
			I dosa
Kolonial	Frukt­konserver	Ananas
		Persika
	Grönsaks­konserver	Ärtor
		Kronärtsskocksbottnar
Specerier	Mjöler	Vetemjöl
		Kornmjöl
	Socker	Strösocker
		Florsocker

Mejeri är uppenbarligen ett mer abstrakt begrepp än vad Herrgårdsost är, och Pärlsocker är på en lägre abstraktionsnivå jämfört med den breda, abstrakta kategorin Specerier. Och Socker är nånstans mittemellan. Visst är du med här?

På samma sätt får man tänka kring sina kategorier. De som är på samma nivå, t.ex. huvudkategorierna, bör också vara ungefär på samma abstraktionsnivå. Vi visar med ett exempel. Studien handlar om ungdomars erfarenhet av besök hos skolsköterskan för att tala om sexuell hälsa:

Huvudkategori	Subkategori
Känner sig sedd som en människa	Bekräftande möten Självklar delaktighet Fördomsfri dialog
Information om preventivmedel	Olika typer av preventivmedel Finns prover att få
Tråkigt väntrum	Hårda stolar Saknas fönster att titta ut genom

Den första kategorin är på en hög abstraktionsnivå och dessutom ganska tolkad (att ses som en människa är mer en metafor). Informations-kategorin är mer konkret och sista katgorin är väldigt textnära och handlar om en mycket specifik detalj av hela erfarenheten.

En sådan analys känns helt enkelt inte färdig och måste arbetas om. Här kan man jobba från båda hållen. Antingen försöker man sänka abstraktionsnivån på de högsta (kanske Personcentrerat bemötande skulle fungera bättre?) eller så höjer man de lägsta eller slår ihop dem med andra kategorier. Ofta behöver man göra båda sakerna.

I vilken ordning redovisas kategorierna?

Detta är ett ofta förbisett område, men hela resultatet blir trovärdigare och mer sammanhängande om man har funderat igenom ordningen på kategorier och subkategorier och inte bara redovisar dem mer eller mindre slumpartat. Ofta finns något slags tidsmässighet man kan sortera efter. Ett annat sätt kan vara problem – orsaker – lösningar. I denhär studien redovisade vi förutsättningar, problem och goda konsekvenser av en intervention såhär:

Huvudkategori	Subkategori
Laying a framework for success	Making a joint decision Providing structure and taking responsibility Being flexible
Feeling burdened	Struggling with time Handling disagreements
Fostering relationships	Bringing us closer together Creating a peaceful atmosphere Discovering fields of application

Man känner inuitivt att en annan ordning skulle känts märklig.

Sammanfattning

Kvalitativ innehållsanalys är alltså något mer än att bara sortera sina intervjudata. Det kräver att man ständigt håller syftet i huvudet och undan för undan justerar abstraktion och logiskt sammanhang så resultatet blir konsekvent och på en likartad abstraktionsnivå. Att bara koda och gruppera ger struktur men inte analys och ny kunskap.

Slutligen ett praktiskt tips: skriv ut själva syftet på en stor lapp och ha framför dig när du arbetar med dina data. Dels går det snabbt att repetera vad syftet faktiskt är, och så påminns du om att allt ska svara på syftet!