Telefoni
-
A 350 – 20-nummers snabbväxel
•
1 min read
Detta är en mycket vacker växel som avsågs ersätta de gamla klumpiga och oflexibla linjeväljarna.
-
Behovet av telefonistbetjänade automatiska abonnentväxlar i storleksområdet upp till 90 nummer har under den senaste 20-årsperioden huvudsakligen tillgodosetts med växlar av televerkets konstruktion betecknade Tvt mod 52. De är av tre olika utföranden med 20, 40 respektive 90 nummer vid full utbyggnad. Sedan dessa växlar konstruerades har emellertid nya krav på funktionsmöjligheter och montage uppstått.…
-
Behovet av en modern, automatisk telefonväxel för större hotell har tillgodosetts genom att Televerket konstruerat en speciell hotellversion av abonnentväxeln A 344. Den marknadsförs under beteckningen A 344 H. Hittills har sådana växlar installerats hos två hotell i Stockholm. Driftserfarenheterna har varit mycket goda och infriat hotellens krav på förenklad och arbetsbesparande telefonservice för såväl…
-
Automatiseringen av Sveriges telefonnät…
•
1 min read
… avslutades när de sista manuella växelstationerna i Arjeplogsområdet fick var sin ”norrlandsväxel”, som var en stabil och driftsäker koordinatväljarväxel. På bilden: Klara Lundmark, växelstationsföreståndare i Adolfström. Där firades automatiseringen av det svenska telefonnätet i juni 1972 genom att televerket lade ned den sista manuella växeln, som Lundmark hade arbetat i sedan 1923 och förestått…
-
ES101 – massor av knappar för en telefonist
•
8 min read
På mitt Instagram utbröt en livlig diskussion när jag skrev om ES101 – och ännu livligare blev diskussionen i den slutna facebookgruppen Televerket. Därför postar jag en redigerad och utökad version här, till gagn för alla oss som är intresserade av gamla telefonväxlar! Detta är en expeditionsapparat för ES101, televerkets första mikrodatorbaserade expeditionsplatssystem. Så, picture…
-
Rikstelefonkatalogen när det begav sig
•
1 min read
Så här såg ett katalogmanus ut när telefonkatalogen producerades helt utan datorer. På den tiden sorterades vi också efter efternamn och titel, inte efternamn och förnamn. Och nu finns den inte ens, telefonkatalogen. Här kommer i alla fall tre uppsatser ur Tele – Televerkets tekniska tidskrift. De beskriver den enormt arbetskrävande manuella hanteringen…
-
Om den andra kopplingstonen
•
2 min read
Anders påminde mig om en skojig teknisk kvarleva från de elektromekaniska stationernas epok, nämligen den andra kopplingstonen. Förr i världen tvangs man nämligen vänta på ny kopplingston mellan riktnummer och abonnentnummer om man ville ringa lite längre bort än vanligt. Bakgrunden är som följer: I större elektromekaniska telefonväxlar finns en komponent som kallas register och…
-
Om högtalartelefoner
•
3 min read
De första högtalartelefonerna i det svenska telefonnätet kom 1945 och levererades faktiskt direkt från LM Ericsson. De byggde på rörförstärkare, var väldigt dyra och man behövde ha strömmen på hela tiden eftersom de tog rätt länge att värma upp. Som mest fanns ett tusental inkopplade i nätet. I februari 1960 godkände Televerket tre nya apparater…
-
En siffra från färdtjänsten
•
1 min read
Att nästan ha samma telefonnummer som kommunens färdtjänstväxel är ibland ett irritationsmoment.
-
Växeln monterad, fixad och igång
•
2 min read
Nu sitter vår telefonväxel på plats och är inkopplad. Det är en LM Ericsson ARD 636 från 1972. Växeln är ursprungligen en lokaltelefonväxel (PAX) för 30 anknytningar med 4 samtidiga samtalsmöjligheter. Men allt kan förbättras! I Åbo finns ett elektromekaniskt geni, inget mindre, som heter Anders J. Han har tillverkat en reläsats för centralledningar och…