Koreanska zucchinipannkakor

De här utländska pannkakorna hade Daniel med sig i boet (receptet alltså). En annorlunda, lite stabbig pannkaka med en stickande, sötsur sås på bl.a. ättika och soya. Det är mycket, mycket godare än det låter.

Börja med att röra ihop en pannkakssmet av

  • 3 dl vetemjöl
  • 2 ägg
  • 2 dl vatten
  • ½ tsk salt
  • lite strimlad zucchini (kanske 2 dl strimlor sådär)
En brittisk s.k. Flipper-Lifter – oumbärlig i det modärna köket av idag.

Grädda pannkakan i inte alltför het olja i en stekpanna. En sju-åtta minuter på varje sida. Vi brukar använda vår flipper-lifter när vi ska vända – det är ett utmärkt hjälpmedel som inte får fattas i något hushåll.

Under tiden pannkakan gräddar rör man ihop såsen, som alltså är sötsyrlig på det märkvärdigaste av sätt. Den innehåller:

  • 2 msk japansk soja
  • 1 tsk sesamolja
  • 1 msk ättiksprit
  • 1 msk socker
  • 1 tsk koreansk rödpeppar, som är väldigt svårt att hitta. Man kan ta nån chili i stället om man inte har.
  • 1 pressad vitlöksklyfta
  • rätt mycket finhackad salladslök eller finstrimlad purjo

Jag är väldigt svag för ättika, så allt som oftast her jag i lite mer ättikssprit än vad det står (eller byter till 24%-ig ättika i stället).

När pannkakan är färdiggräddad her man upp den på värmda tallrikar, strimlar den snajsigt och häller över såsen.

 

Listigt scambrev

Ett stort problem i akademin är så kallade predatory publishers, oseriösa företag som påstår sig utge vetenskapliga tidskrifter men som inte gör det på riktigt utan bara tjänar pengar.

Jag får uppskattningsvis ett par mail per dag från sådana tidskrifter. Idag kom det här mailet, från en scamtidskrift som utger sig vara den välrenommerade och läsvärda Psycho-Oncology. Och för den som läser slarvigt, är det lätt att bli lurad.

Många av de här tidskrifterna håller sig med fejkade editorial boards där de utnyttjar existerande forskares namn och CV utan att de givit sitt samtycke. Åter andra, som den här, bjuder in forskare. Skickar man av misstag in sin CV hit, lånar man ut sitt namn till en oseriös verksamhet – och på köpet riskerar man en del av sitt vetenskapliga anseende.

Rikstelefonkatalogen när det begav sig

Så här såg ett katalogmanus ut när telefonkatalogen producerades helt utan datorer. På den tiden sorterades vi också efter efternamn och titel, inte efternamn och förnamn. Och nu finns den inte ens, telefonkatalogen. Här kommer i alla fall tre uppsatser ur Tele – Televerkets tekniska tidskrift. De beskriver den enormt arbetskrävande manuella hanteringen och den brännheta potatisen om att slopa titelinplaceringen. Extra intressant bl.a. för typsnittsnördar som Mikaela Bexar och Magnus Andersson.

Varför säger du att jag skriver som en skolbok? Om språket i metoddelen i en uppsats.

Ett vanligt misstag studenter gör tidigt i skrivprocessen för ett examensarbeten är att skriva det vi brukar kalla ”skolboksspråk” eller  ”läroboksspråk”. Det gör uppsatsen onödigt pratig och man tappar ofta i vetenskaplig precision. Jag ska försöka förklara vad som är problemet.

Betrakta följande text (ur boken Att göra systematiska litteraturstudier):
Booleska operatorer. Operatorn AND hittar referenser som innehåller både A och B (A AND B). Denna kombination används för att begränsa en sökning och för att ge ett "smalare" resultat. OR hittar referenser som innehåller A eller B. Denna kombination utvidgar en sökning och ger ett "bredare" resultat. NOT hittar referenser som innehåller A men inte B. Denna kombination begränsar sökningen.

Läs sedan följande fiktiva citat ur metoddelen i en uppsats:

När man gör en sökningen i PubMed eller CINAHL kan man använda booleska operatorer. Genom att skriva AND mellan ord hittar man båda orden. Detta för att göra en smalare sökning. Med att skriva OR hittar man något av orden och det ger en bredare sökning och fler träffar (Forsberg & Wengström, 2013).

Vad är problemet? Jo, till att börja med ska en metoddel beskriva hur ni gått till väga. Stycket ovan beskriver snarare generell kunskap – hur man kan använda de booleska operatorerna. Därmed kan man inte heller förstå hur ni gjorde.

Hur skulle stycket i stället kunna se ut? Ja, till exempel så här:

Vi använde booleska operatorer för att kombinera sökorden, t.ex. (nursing OR care) AND pressure ulcers (Forsberg & Wengström, 2013).

 Längre än så behöver det inte vara, och inte mer komplicerat heller.

Labbmodul i Jalle

Nästa funktion i Jalle som håller på att bli klar är laboratoriemodulen. Här finns funktioner för att studenterna ska kunna beställa prover, ta dem och skicka dem och se resultaten. Som lärare kan man dessutom rapportera in resultat på de tagna proverna. Så här kan det se ut:

Man börjar med att skapa en remiss. Analysgrupperna är samma som i VLL:s RoS-system, men det är helt parameterstyrt om man vill ha på något annat sätt.

Nästa steg är att skriva ut etiketter. Här har vi dividerat hit och dit. Den mest realistiska lösningen vore förstås att ha etikettskrivare på KTC-salarna, som på avdelningarna. Alla begriper att det skulle bli rätt dyrt – inte minst med tanke på att vi har KTC på flera orter. Lägg till detta att vi knappt har internetuppkoppling på några av dessa. I stället fick det bli en väldigt abstrakt lösning – så här ser det ut:

Studenterna får helt enkelt upp etiketterna på skärmen. Inne på salarna får vi ha tomma etiketter, och så får de skriva dit relevant information för hand. Så får det bli.

När väl provet är taget på kurskamrat, SimMan eller gummiarm, markerar studenten det som skickat i systemet. När man övar venprovtagning kan man sluta med det momentet.

Om man däremot använder funktionen i samband med simulering kan man (till och med i förväg) rapportera in ett provsvar som man visar för studenterna. Så här ser det ut:
 

Den fiffigaste funktionen här heter tombolera värden. Med de tre knapparna låter man datorn hitta på ett värde som är under, inom eller över referensvärdet. (Och ja, referensvärdena följer kön och ålder – som i verkligheten.)

Precis som i de flesta andra moduler kan man som lärare he på och av visningen av t.ex. ett provsvar, så man i en simuleringsscenario kan bygga på fallet med mer information eftersom.

Än så länge finns det bara i utvecklingsmodulen. Nu har jag väldigt mycket undervisning ett tag, men så småningom ska jag få tid att rulla ut det här i den skarpa versionen.

Vad är egentligen skillnaden på kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi, grounded theory, diskursanalys, hermeneutik, fenomenografi och etnografi – förklarat med dumplings

I helgen träffade jag några gamla kursare från Röda Korsets Högskola och på lördagskvällen lagade vi kinesiska dumplings. Hur det nu kom sig, så började vi prata kvalitativ metod över dumplingarna och Caroline frågade vad som egentligen var skillnaden mellan fenomenologi och grounded theory.

Det är förstås en fråga som kan hålla metodexperter sysselsatta en hel livstid men jag tänkte ändå försöka tydliggöra skillnaderna lite översiktligt, sådär, utan några absoluta sanningar.

Många kvalitativa metoder skiljer sig åt i att de har skilda filosofiska utgångspunkter och ofta kan man hitta nån filosof i bakgrunden (som nog inte alls tänkte att hen skulle utveckla en kvalitativ analysmetod utan snarare ett filosofiskt system). Här tänkte jag inte djupdyka i dessa olika utgångspunkter utan snarare se på vilken typ av kunskap varje metod kan ge.

Så med utgångspunkt från de dumplings vi nu satt och åt, ska jag ge exempel på forskningsfrågor i några metoder som ofta förekommer i omvårdnadsforskning:

  • kvalitativ innehållsanalys – vilka sorters ingredienser har olika dumplings?
  • fenomenologi – vad är dumplingens essens, dess innersta kärna?
  • grounded theory – hur tillverkar man en dumpling?
  • diskursanalys – hur pratar man om dumplings?
  • hermeneutik – vad betyder dumplings för oss?
  • fenomenografi – vilka uppfattningar har vi om dumplings?
  • etnografi  – hur ser kulturen ut bland en grupp dumplings?

Jobbar man med kvalitativ innehållsanalys vill man hitta likheter och skillnader i någonting. Då blir det intressant att se vad som skiljer olika dumplings åt, men också vad de har gemensamt. Variationen, helt enkelt.

Fenomenologin syftar i regel till att beskriva essensen i ett fenomen – vad är det dumpliga i en dumpling som gör att den är just en dumpling och inte en palt eller en ravioli? Man söker det som inte varierar bland dumplingarna på ett fat dumplings.

I grounded theory är man ute efter processer. Hur ser skeenden ut, vad kommer först, vad är det första som leder till det andra. En sån studie illustreras typiskt också med en modell med pilar och flöden. Först gör man kanske degen, sen fyllningen, och sen her man ihop det.

Diskursanalys är en brokig samling metoder, t.ex. diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Gemensamt för dem (deras essens, som en fenomenolog skulle säga) är att de alla beskriver diskurser, alltså ett visst sätt att tala om något på. Hur skriver man om dumplingen i dagspressen?

Hermeneutiken var svårast att hitta på en forskningsfråga om, men det rör sig ofta om vad saker betyder för människor. Är dumplings kanske tröst, mättnad eller reseminnen?

Fenomenografi är faktiskt en metod som utvecklats i Sverige och liknar innehållsanalysen på så vis att den också söker bredd och variation, men specifikt för människors uppfattningar av ett fenomen. Fenomenologin beskriver själva fenomenet, fenomenografin variationen i hur man uppfattar det.

Etnografi, till sist, sysselsätter sig med studiet av kulturer och använder ofta observationer i fält som viktigaste datakälla.

Nå. Så här enkelt är det förstås inte – etnografer använder ofta diskursanalys, somliga fenomenologer skulle knorra högt över att jag förenklar deras metod alldeles för mycket, ibland ser man grounded theory-studier som inte presenterar en process och så vidare. Men i grova drag kan man få ett hum om skillnaderna så här.

(Tack till Ulla Hällgren Graneheim för ständig intellektuell utmaning, inte minst i författandet av det här inlägget.)

Uppmärksamhetsinfo i Jalle

Igår hade vi möte med vårdhygien, och de visade hur man markerar att en patient är bärare av multiresistenta bakterier i journalerna. Jag slängde ihop en motsvarande funktion för Jalle igår eftermiddag:

Symbolen uppe till höger börjar bli nationell standard och finns bland annat i nationella patientöversikten (NPÖ). Den visas på alla journalbilder i Jalle och markerar snabbt sju typer av viktig information:

  1. utropstecknet överst: livshotande överkänslighet
  2. utropstecknet mitten: skadlig överkänslighet 
  3. utropstecknet ned: besvärande överkänslighet
  4. nordväst: ej strukturanpassad information
  5. nordost: tillstånd och behandlingar
  6. sydväst: smitta
  7. sydost: vårdrutinavvikelse

Här gjorde jag en lite quick-and-dirty-lösning i Jalle: man kan helt enkelt bara redigera texterna. Ingen loggning, ingen utökad behörighetskontroll, men det funkar förstås för att göra studenten uppmärksam på något som inte får missas, t.ex. penicillinallergi.

Än så länge finns det bara i utvecklingsversionen men rullas ut under våren.

Lite mer nytt i Jalle – Casebank

En funktion som jag hela tiden tänkt implementera i Jalle men som jag inte hann med i fjol är casebanken. Den kan man använda t.ex. vid simulering, då man vill presentera exakt samma case för studenterna upprepade gånger. Så här gör man:

  • Skapa en ny patient och lägg in de anteckningar, läkemedel, rapportvärden och vad det nu kan vara du vill ha med.
  • Därefter går man till patientöversikten och klickar Konvertera till case. Skriv en kort beskrivning och klicka vidare. Då försvinner patienten men ligger i stället i casebanken. Den ser ut så här (klicka på bilden så blir den nog större):

  • Här kan man sedan klicka på något av casen och klona det, det vill säga direkt placera en kopia någonstans på beläggningslistan. Alla läkemedel, alla anteckningar, ja, allt man lagt in i caset kommer med.

Sedan kan studenterna lattja runt med patienten, och vid rasten tar man bara bort hela patienten, för att sedan lägga upp den på nytt inför att nästa grupp kommer. Jag tror att det här kan bli mycket användbart i synnerhet i de terminer vi har mycket simulering.

En fiffig sak man skulle kunna använda vid simuleringen är förresten ögon-ikonen. Om man är inloggad som lärare kan man nämligen dölja objekt för studenterna genom att klicka på en ögonikon som finns lite här och där. Om ögat är överkryssat, ja, då ser inte studenterna den aktuella texten/medicinen/värdet. Den här anteckningen är dold för studenterna:


Under simuleringen vill man sedan lämna ett röntgensvar, och då klickar man bara fram det igen med ögat.

Än så länge finns casebanken bara i utvecklingsmiljön, men jag hoppas kunna rulla ut den under tidig vår. Då kommer också funktioner för behörighet kring patienterna så man kan lägga upp en patient och jobba ifred med den utan att nån annan är inne och petar.

Firefox-tillägget Redirector – oumbärligt för den otålige forskaren

Tycker du också att det behövs lite för många klick att komma åt tidskrifter via UmU:s UB? Då kan det här vara ett bra tips.

Umeå Universitetsbibliotek använder, som många andra bibliotek, en proxyserver för att hantera åtkomst till prenumererade tidskrifter. I korthet fungerar det så att servern hanterar trafiken till och från tidskrifterna för att man ska komma åt det prenumererade materialet utan problem.

Hittills har jag gått via UB:s tidskriftslista eller, om jag google scholar-sökt, klickat på länken Fulltext Umeå UB för att komma åt artiklarna. Där klickar man så småningom på den länk som går via proxyn (t.ex. blir http://foo.bar.com förvandlat till http://foo.bar.com.proxy.ub.umu.se). Men om man i stället låter webbläsaren skriva om URL-strängen direkt så går det så mycket snabbare.

Firefox är min favoritwebbläsare – öppen källkod, icke-Microsoft och en uppsjö av praktiska tillägg. Till exempel Redirector som kommer från islänningen Einar Egilsson. Tillägget skriver om en valfri URL utifrån dina behov och kan till och med hantera RegEx-uttryck vilket gör att det kan klara nästan allt.Men för det här behovet behövs inte ens RegEx – man klarar sig långt med wildcardsfunktionen. Så här ser det ut:

Jag gick igenom de vanligaste förlagen jag använder tidskrifter från och har sparat filtret här. Om du vill använda dem – installera tillägget, starta om webbläsaren, välj Verktyg > Redirector, klicka importera och välj filterfilen. Sen borde det funka!

Läkemedelslista i Jalle

En liten sneak preview på något som är på gång:

Hittills kan man signera givna läkemedel och göra olika slags avvikelser för tid och dos:

… men det som saknas är funktioner för ordination av läkemedel. Kommer inom kort!