Vad är egentligen skillnaden på kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi, grounded theory, diskursanalys, hermeneutik, fenomenografi och etnografi – förklarat med dumplings

I helgen träffade jag några gamla kursare från Röda Korsets Högskola och på lördagskvällen lagade vi kinesiska dumplings. Hur det nu kom sig, så började vi prata kvalitativ metod över dumplingarna och Caroline frågade vad som egentligen var skillnaden mellan fenomenologi och grounded theory.

Det är förstås en fråga som kan hålla metodexperter sysselsatta en hel livstid men jag tänkte ändå försöka tydliggöra skillnaderna lite översiktligt, sådär, utan några absoluta sanningar.

Många kvalitativa metoder skiljer sig åt i att de har skilda filosofiska utgångspunkter och ofta kan man hitta nån filosof i bakgrunden (som nog inte alls tänkte att hen skulle utveckla en kvalitativ analysmetod utan snarare ett filosofiskt system). Här tänkte jag inte djupdyka i dessa olika utgångspunkter utan snarare se på vilken typ av kunskap varje metod kan ge.

Så med utgångspunkt från de dumplings vi nu satt och åt, ska jag ge exempel på forskningsfrågor i några metoder som ofta förekommer i omvårdnadsforskning:

  • kvalitativ innehållsanalys – vilka sorters ingredienser har olika dumplings?
  • fenomenologi – vad är dumplingens essens, dess innersta kärna?
  • grounded theory – hur tillverkar man en dumpling?
  • diskursanalys – hur pratar man om dumplings?
  • hermeneutik – vad betyder dumplings för oss?
  • fenomenografi – vilka uppfattningar har vi om dumplings?
  • etnografi  – hur ser kulturen ut bland en grupp dumplings?

Jobbar man med kvalitativ innehållsanalys vill man hitta likheter och skillnader i någonting. Då blir det intressant att se vad som skiljer olika dumplings åt, men också vad de har gemensamt. Variationen, helt enkelt.

Fenomenologin syftar i regel till att beskriva essensen i ett fenomen – vad är det dumpliga i en dumpling som gör att den är just en dumpling och inte en palt eller en ravioli? Man söker det som inte varierar bland dumplingarna på ett fat dumplings.

I grounded theory är man ute efter processer. Hur ser skeenden ut, vad kommer först, vad är det första som leder till det andra. En sån studie illustreras typiskt också med en modell med pilar och flöden. Först gör man kanske degen, sen fyllningen, och sen her man ihop det.

Diskursanalys är en brokig samling metoder, t.ex. diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Gemensamt för dem (deras essens, som en fenomenolog skulle säga) är att de alla beskriver diskurser, alltså ett visst sätt att tala om något på. Hur skriver man om dumplingen i dagspressen?

Hermeneutiken var svårast att hitta på en forskningsfråga om, men det rör sig ofta om vad saker betyder för människor. Är dumplings kanske tröst, mättnad eller reseminnen?

Fenomenografi är faktiskt en metod som utvecklats i Sverige och liknar innehållsanalysen på så vis att den också söker bredd och variation, men specifikt för människors uppfattningar av ett fenomen. Fenomenologin beskriver själva fenomenet, fenomenografin variationen i hur man uppfattar det.

Etnografi, till sist, sysselsätter sig med studiet av kulturer och använder ofta observationer i fält som viktigaste datakälla.

Nå. Så här enkelt är det förstås inte – etnografer använder ofta diskursanalys, somliga fenomenologer skulle knorra högt över att jag förenklar deras metod alldeles för mycket, ibland ser man grounded theory-studier som inte presenterar en process och så vidare. Men i grova drag kan man få ett hum om skillnaderna så här.

(Tack till Ulla Hällgren Graneheim för ständig intellektuell utmaning, inte minst i författandet av det här inlägget.)

Visits: 12782

15 kommentarer

  1. Hej, jag sitter också här och svettas, skall lämna in en projektplan inför min kandidatuppsats imorgon och ju mer jag funderar desto mindre kan jag känns det som. Min tanke är att undersöka pedagogers uppfattningar eller kunskapsläge om "normalbegåvning" och variationen av begåvning begreppet rymmer. Jag är också intresserad av pedagogernas roll i klassrummet då den kan ha en direkt påverkan på om en elev klarar målen för undervisningen. Min första tanke var att utgå ifrån fenomenografin, jag ville också utgå ifrån det Vygotskijs tankar om proximala utvecklingszonen och hans resonemang om tänkandet. Men min kursledare sa att de båda inte är förenliga. Jag har sökt och sökt men inte hittat något och jag vet inte hur jag skall tänka. Kan någon hjälpa mig åt rätt riktning?
    MVH Annika

  2. Hej Annika!

    Just hur man kombinerar olika teoretiska och metodologiska ansatser skiljer sig väldigt mycket mellan och inom discipliner och lärosäten, så det kokar till sist ned till vad respektive institution tycker är ok. Jag kommer från ett ganska pragmatiskt sammanhang, och ser sällan problem i att ha en metodologisk ansats och ändå ha teoretiska antaganden från ett annat håll. Men det är ju jag det.

    Om jag var du skulle jag i alla fall (snabbt) läsa in mig på begreppet abduktion och därefter se om du kan få in Vygotskij som teoretisk tolkningsram av de resultat du får från fenomenografin. Det skulle kunna vara ett sätt att kombinera de två. Lycka till!

  3. Vilken underbar beskrivning, härligt att den fortfarande fanns att läsa! Sitter och försöker reda ut mellan olika analysmetoder inför en forskningstudie inom biologiska fältstudier. Detta var precis vad jag behövde för att få en hum om riktning.
    Tack!
    Linda

  4. Hej!

    Sitter och våndas lite med en magisteruppsats som jag handleder och den här underbara genomgången hittade jag av en slump. Perfekt! Det är en konst att “koka ner” något så komplext, och roligt, som det här är, men du lyckas suveränt med dina dumplings. Nu fick jag tankehjälp inför en träff med studenten i morgon. Jag lovar att nämna ditt namn:)

    Annika

  5. Tack för detta! Väldigt enkelt och lättsamt sätt att närma sig och försöka förstå något komplicerat. Det hjälpte mig mycket. Jag upplevde att jag bara famlade omkring i filosofin och blandar ihop ansatserna, när jag egentligen försökte räta ut vad som menas. Tack! 🙂

  6. Hej, vilken bra och tydlig förklaring. Har studiens syfte och frågeställning betydelse för vilken analys man sedan gör av materialet alltså observationer och intervjuer? Om en syftet exempel är att förstå hur gemenskap kan påverka en grupp. Vad för analys bör jag använda mig av då?

  7. Tack för en bra och enkel förklaring! Det blir så bra ibland när man utgår från det som finns rakt framför näsan på en. Detta hjälper mig i min förståelse nu inför sista skrivandet på Ämneslärarprogrammet. Toppen!

Lämna ett svar till Anders Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.