Varför säger du att jag skriver som en skolbok? Om språket i metoddelen i en uppsats.

Ett vanligt misstag studenter gör tidigt i skrivprocessen för ett examensarbeten är att skriva det vi brukar kalla “skolboksspråk” eller  “läroboksspråk”. Det gör uppsatsen onödigt pratig och man tappar ofta i vetenskaplig precision. Jag ska försöka förklara vad som är problemet.

Betrakta följande text (ur boken Att göra systematiska litteraturstudier):
Booleska operatorer. Operatorn AND hittar referenser som innehåller både A och B (A AND B). Denna kombination används för att begränsa en sökning och för att ge ett "smalare" resultat. OR hittar referenser som innehåller A eller B. Denna kombination utvidgar en sökning och ger ett "bredare" resultat. NOT hittar referenser som innehåller A men inte B. Denna kombination begränsar sökningen.

Läs sedan följande fiktiva citat ur metoddelen i en uppsats:

När man gör en sökningen i PubMed eller CINAHL kan man använda booleska operatorer. Genom att skriva AND mellan ord hittar man båda orden. Detta för att göra en smalare sökning. Med att skriva OR hittar man något av orden och det ger en bredare sökning och fler träffar (Forsberg & Wengström, 2013).

Vad är problemet? Jo, till att börja med ska en metoddel beskriva hur ni gått till väga. Stycket ovan beskriver snarare generell kunskap – hur man kan använda de booleska operatorerna. Därmed kan man inte heller förstå hur ni gjorde.

Hur skulle stycket i stället kunna se ut? Ja, till exempel så här:

Vi använde booleska operatorer för att kombinera sökorden, t.ex. (nursing OR care) AND pressure ulcers (Forsberg & Wengström, 2013).

 Längre än så behöver det inte vara, och inte mer komplicerat heller.

Visits: 296

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.