Labbmodul i Jalle

Nästa funktion i Jalle som håller på att bli klar är laboratoriemodulen. Här finns funktioner för att studenterna ska kunna beställa prover, ta dem och skicka dem och se resultaten. Som lärare kan man dessutom rapportera in resultat på de tagna proverna. Så här kan det se ut:

Man börjar med att skapa en remiss. Analysgrupperna är samma som i VLL:s RoS-system, men det är helt parameterstyrt om man vill ha på något annat sätt.

Nästa steg är att skriva ut etiketter. Här har vi dividerat hit och dit. Den mest realistiska lösningen vore förstås att ha etikettskrivare på KTC-salarna, som på avdelningarna. Alla begriper att det skulle bli rätt dyrt – inte minst med tanke på att vi har KTC på flera orter. Lägg till detta att vi knappt har internetuppkoppling på några av dessa. I stället fick det bli en väldigt abstrakt lösning – så här ser det ut:

Studenterna får helt enkelt upp etiketterna på skärmen. Inne på salarna får vi ha tomma etiketter, och så får de skriva dit relevant information för hand. Så får det bli.

När väl provet är taget på kurskamrat, SimMan eller gummiarm, markerar studenten det som skickat i systemet. När man övar venprovtagning kan man sluta med det momentet.

Om man däremot använder funktionen i samband med simulering kan man (till och med i förväg) rapportera in ett provsvar som man visar för studenterna. Så här ser det ut:
 

Den fiffigaste funktionen här heter tombolera värden. Med de tre knapparna låter man datorn hitta på ett värde som är under, inom eller över referensvärdet. (Och ja, referensvärdena följer kön och ålder – som i verkligheten.)

Precis som i de flesta andra moduler kan man som lärare he på och av visningen av t.ex. ett provsvar, så man i en simuleringsscenario kan bygga på fallet med mer information eftersom.

Än så länge finns det bara i utvecklingsmodulen. Nu har jag väldigt mycket undervisning ett tag, men så småningom ska jag få tid att rulla ut det här i den skarpa versionen.

Besök: 201

Vad är egentligen skillnaden på kvalitativ innehållsanalys, fenomenologi, grounded theory, diskursanalys, hermeneutik, fenomenografi och etnografi – förklarat med dumplings

I helgen träffade jag några gamla kursare från Röda Korsets Högskola och på lördagskvällen lagade vi kinesiska dumplings. Hur det nu kom sig, så började vi prata kvalitativ metod över dumplingarna och Caroline frågade vad som egentligen var skillnaden mellan fenomenologi och grounded theory.

Det är förstås en fråga som kan hålla metodexperter sysselsatta en hel livstid men jag tänkte ändå försöka tydliggöra skillnaderna lite översiktligt, sådär, utan några absoluta sanningar.

Många kvalitativa metoder skiljer sig åt i att de har skilda filosofiska utgångspunkter och ofta kan man hitta nån filosof i bakgrunden (som nog inte alls tänkte att hen skulle utveckla en kvalitativ analysmetod utan snarare ett filosofiskt system). Här tänkte jag inte djupdyka i dessa olika utgångspunkter utan snarare se på vilken typ av kunskap varje metod kan ge.

Så med utgångspunkt från de dumplings vi nu satt och åt, ska jag ge exempel på forskningsfrågor i några metoder som ofta förekommer i omvårdnadsforskning:

  • kvalitativ innehållsanalys – vilka sorters ingredienser har olika dumplings?
  • fenomenologi – vad är dumplingens essens, dess innersta kärna?
  • grounded theory – hur tillverkar man en dumpling?
  • diskursanalys – hur pratar man om dumplings?
  • hermeneutik – vad betyder dumplings för oss?
  • fenomenografi – vilka uppfattningar har vi om dumplings?
  • etnografi  – hur ser kulturen ut bland en grupp dumplings?

Jobbar man med kvalitativ innehållsanalys vill man hitta likheter och skillnader i någonting. Då blir det intressant att se vad som skiljer olika dumplings åt, men också vad de har gemensamt. Variationen, helt enkelt.

Fenomenologin syftar i regel till att beskriva essensen i ett fenomen – vad är det dumpliga i en dumpling som gör att den är just en dumpling och inte en palt eller en ravioli? Man söker det som inte varierar bland dumplingarna på ett fat dumplings.

I grounded theory är man ute efter processer. Hur ser skeenden ut, vad kommer först, vad är det första som leder till det andra. En sån studie illustreras typiskt också med en modell med pilar och flöden. Först gör man kanske degen, sen fyllningen, och sen her man ihop det.

Diskursanalys är en brokig samling metoder, t.ex. diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. Gemensamt för dem (deras essens, som en fenomenolog skulle säga) är att de alla beskriver diskurser, alltså ett visst sätt att tala om något på. Hur skriver man om dumplingen i dagspressen?

Hermeneutiken var svårast att hitta på en forskningsfråga om, men det rör sig ofta om vad saker betyder för människor. Är dumplings kanske tröst, mättnad eller reseminnen?

Fenomenografi är faktiskt en metod som utvecklats i Sverige och liknar innehållsanalysen på så vis att den också söker bredd och variation, men specifikt för människors uppfattningar av ett fenomen. Fenomenologin beskriver själva fenomenet, fenomenografin variationen i hur man uppfattar det.

Etnografi, till sist, sysselsätter sig med studiet av kulturer och använder ofta observationer i fält som viktigaste datakälla.

Nå. Så här enkelt är det förstås inte – etnografer använder ofta diskursanalys, somliga fenomenologer skulle knorra högt över att jag förenklar deras metod alldeles för mycket, ibland ser man grounded theory-studier som inte presenterar en process och så vidare. Men i grova drag kan man få ett hum om skillnaderna så här.

(Tack till Ulla Hällgren Graneheim för ständig intellektuell utmaning, inte minst i författandet av det här inlägget.)

Besök: 12924

Uppmärksamhetsinfo i Jalle

Igår hade vi möte med vårdhygien, och de visade hur man markerar att en patient är bärare av multiresistenta bakterier i journalerna. Jag slängde ihop en motsvarande funktion för Jalle igår eftermiddag:

Symbolen uppe till höger börjar bli nationell standard och finns bland annat i nationella patientöversikten (NPÖ). Den visas på alla journalbilder i Jalle och markerar snabbt sju typer av viktig information:

  1. utropstecknet överst: livshotande överkänslighet
  2. utropstecknet mitten: skadlig överkänslighet 
  3. utropstecknet ned: besvärande överkänslighet
  4. nordväst: ej strukturanpassad information
  5. nordost: tillstånd och behandlingar
  6. sydväst: smitta
  7. sydost: vårdrutinavvikelse

Här gjorde jag en lite quick-and-dirty-lösning i Jalle: man kan helt enkelt bara redigera texterna. Ingen loggning, ingen utökad behörighetskontroll, men det funkar förstås för att göra studenten uppmärksam på något som inte får missas, t.ex. penicillinallergi.

Än så länge finns det bara i utvecklingsversionen men rullas ut under våren.

Besök: 88

Lite mer nytt i Jalle – Casebank

En funktion som jag hela tiden tänkt implementera i Jalle men som jag inte hann med i fjol är casebanken. Den kan man använda t.ex. vid simulering, då man vill presentera exakt samma case för studenterna upprepade gånger. Så här gör man:

  • Skapa en ny patient och lägg in de anteckningar, läkemedel, rapportvärden och vad det nu kan vara du vill ha med.
  • Därefter går man till patientöversikten och klickar Konvertera till case. Skriv en kort beskrivning och klicka vidare. Då försvinner patienten men ligger i stället i casebanken. Den ser ut så här (klicka på bilden så blir den nog större):

  • Här kan man sedan klicka på något av casen och klona det, det vill säga direkt placera en kopia någonstans på beläggningslistan. Alla läkemedel, alla anteckningar, ja, allt man lagt in i caset kommer med.

Sedan kan studenterna lattja runt med patienten, och vid rasten tar man bara bort hela patienten, för att sedan lägga upp den på nytt inför att nästa grupp kommer. Jag tror att det här kan bli mycket användbart i synnerhet i de terminer vi har mycket simulering.

En fiffig sak man skulle kunna använda vid simuleringen är förresten ögon-ikonen. Om man är inloggad som lärare kan man nämligen dölja objekt för studenterna genom att klicka på en ögonikon som finns lite här och där. Om ögat är överkryssat, ja, då ser inte studenterna den aktuella texten/medicinen/värdet. Den här anteckningen är dold för studenterna:


Under simuleringen vill man sedan lämna ett röntgensvar, och då klickar man bara fram det igen med ögat.

Än så länge finns casebanken bara i utvecklingsmiljön, men jag hoppas kunna rulla ut den under tidig vår. Då kommer också funktioner för behörighet kring patienterna så man kan lägga upp en patient och jobba ifred med den utan att nån annan är inne och petar.

Besök: 70

Firefox-tillägget Redirector – oumbärligt för den otålige forskaren

Tycker du också att det behövs lite för många klick att komma åt tidskrifter via UmU:s UB? Då kan det här vara ett bra tips.

Umeå Universitetsbibliotek använder, som många andra bibliotek, en proxyserver för att hantera åtkomst till prenumererade tidskrifter. I korthet fungerar det så att servern hanterar trafiken till och från tidskrifterna för att man ska komma åt det prenumererade materialet utan problem.

Hittills har jag gått via UB:s tidskriftslista eller, om jag google scholar-sökt, klickat på länken Fulltext Umeå UB för att komma åt artiklarna. Där klickar man så småningom på den länk som går via proxyn (t.ex. blir http://foo.bar.com förvandlat till http://foo.bar.com.proxy.ub.umu.se). Men om man i stället låter webbläsaren skriva om URL-strängen direkt så går det så mycket snabbare.

Firefox är min favoritwebbläsare – öppen källkod, icke-Microsoft och en uppsjö av praktiska tillägg. Till exempel Redirector som kommer från islänningen Einar Egilsson. Tillägget skriver om en valfri URL utifrån dina behov och kan till och med hantera RegEx-uttryck vilket gör att det kan klara nästan allt.Men för det här behovet behövs inte ens RegEx – man klarar sig långt med wildcardsfunktionen. Så här ser det ut:

Jag gick igenom de vanligaste förlagen jag använder tidskrifter från och har sparat filtret här. Om du vill använda dem – installera tillägget, starta om webbläsaren, välj Verktyg > Redirector, klicka importera och välj filterfilen. Sen borde det funka!

Besök: 95

Läkemedelslista i Jalle

En liten sneak preview på något som är på gång:

Hittills kan man signera givna läkemedel och göra olika slags avvikelser för tid och dos:

… men det som saknas är funktioner för ordination av läkemedel. Kommer inom kort!

Besök: 61

Rapport och kurvor i Jalle

Nästa funktion som börjar bli klar i Jalle är rapport och kurvor. Här kan man mata in temp, blodtryck, puls och så vidare. Alla inmatade värden valideras (t.ex. ska ett blodtryck vara heltal/heltal och vikt får inte vara siffror). Värdena presenteras antingen som tabeller eller i kurvor.

Just nu visas två kurvor bredvid varandra. Vilka kurvor som ska visas är parametersatt. Jag hade tänkt försöka få till staplar för blodtryck, men det krånglade en massa, så nu får det vara vanliga kurvor i stället.

Besök: 71

Löpande journaltext i Jalle

Nu har jag jobbat vidare lite med Jalle. Den stora grejen sen sist är att det nu finns ett skelett till löpande journaltext, dvs. man kan skriva anteckningar, ändra, ta bort och signera dem.

Man tar upp en patient via beläggninglistan, eller gör en egen ny och placerar på listan. I menyn till vänster väljer man “Anteckningar”. Patientens alla anteckningar visas då.

Under “Ny anteckning” kan man välja bland – just nu tre – olika anteckningstyper.

Vilka anteckningstyper som finns är helt parameterstyrt, och jag kan (ganska) lätt lägga till nya typer. De jag hittills har tänkt mig är:

  • Inskrivning (omvårdnad)
  • Daganteckning (omvårdnad)
  • Epikris (omvårdnad)
  • Inskrivning (medicinsk)
  • Daganteckning (medicinsk)
  • Operation (medicinsk)
  • Epikris (medicinsk)
  • Konsult-/röntgenremiss med svar

Till de olika anteckningstyperna knyter man sökord och organiserar dem hierarkiskt. Jag har lagt in VIPS-sökorden och SPRI:s medicinska grundjournal, så det finns ett gäng att välja på redan.

Om man nu väljer t.ex. Omvårdnadsstatus kommer ett formulär upp, där man fyller i de sökord man vill skriva under:

Vissa sökord kan upprepas med en plus-ikon till höger (även detta är förstås parameterstyrt).

När man är klar sparar man anteckningen och får då upp hela journalen igen. Nu kan man välja att redigera, ta bort eller signera anteckningen med hjälp av ikonerna till höger:

Om man har lärarbehörighet kan man behöva skriva i andras namn, t.ex. när man lägger upp ett case för studenter (den funktionen finns inte än, men i vilket fall). Då kan man byta användare på anteckningen genom att klicka på ikonen med de rundade pilarna efter ens eget namn. (Det finns t.ex. tre läkare inlagda: Monsieur Diafoirus, Klaus Brinkmann och Lovisa Sundelius, om man vill göra en medicinsk inskrivning).

Om ikonen inte finns där beror det på att du just nu inte har rollen som lärare. Det byter du lätt genom att gå på menyn med ditt namn längst upp till höger.

Man behöver nu ladda om sidan för att rollbytet ska fungera.

Lite annat smågodis såhär långt är att jag har börjat lägga in hjälptexter på sökorden. Det känns sammanfattningsvis som att funktionen för journaltext är hyfsat stabil redan. Lite till testning, och sedan skulle man kunna fundera på att faktiskt släppa den nere på KTC, åtminstone på prov.

Besök: 124

Jalle har sett dagens ljus

(Den här bloggposten riktar sig först och främst till mina arbetskamrater, men läs gärna om du tycker att det verkar intressant!)

Just nu har jag ett kul uppdrag på jobbet, nämligen att utveckla ett system för dokumentation på KTC, kliniskt träningscenter. Bakgrunden är att studenterna inte kan dokumentera sina åtgärder och bedömningar elektroniskt. I den mån de alls dokumenterar, sker det på lösa papper, vilket (nästan) ingen gör i verkligheten nuförtiden. Så för att förbättra träningssituationen på KTC ska jag nu utveckla ett system just för dokumentation.

Man hade kunnat tänka sig att institutionen köpte in ett kommersiellt journalsystem i stället. Men ett standardsystem skulle bli extremt dyrt att köpa in och det finns en mängd funktioner som inte behövs på KTC, till exempel avancerade sekretessfunktioner, krav på hög driftssäkerhet och tillgänglighet, diagnosstatistik, e-recept, och mängder av kopplingar till andra system inom sjukvården.

Genom att göra ett eget system kan man bygga in andra användbara funktioner, som att spara ett case och köra det upprepade gånger, egenregistrering av användare och så vidare. Vi kan prioritera tydlighet före komplexitet för att underlätta inlärningen.

Jag tänkte försöka blogga regelbundet och berätta vad jag gör och hur det skrider framåt. Om man jobbar på institutionen får man gärna testköra – e-posta mig så förklarar jag mer.
Jag kom igång för någon vecka sedan, och nu finns det ett första embryo. Hittills har jag byggt följande funktioner:

Grundläggande webblayout. Grunden här är ett ramverk som heter Bootstrap, som var överraskande lätt att lära sig och ge hyfsat snygga sidor. Templatemo 415 dashboard är en utbyggnad av Bootstrap som innehåller sidomenyer, diagramfunktioner och lite till. Under huven rullar också jQuery – ett av de vanligaste javascriptbiblioteken som underlättar en massa saker när man kodar.

In- och utloggning via CAS. Man hade kunnat göra en helt lokal användaredatabas, men genom att koppla den till CAS så får enbart personer anknutna till UmU tillgång till systemet, och vi får viss information på köpet (t.ex. namn och CAS-id, som unikt identifierar studenterna). Dessutom slipper studenterna hålla rätt på en inloggning till.

Kopplingen sker rent tekniskt via Google Apps. Jag hittade en färdig komponent för att autentisera användare via openID och då var det inte över sig krångligt. På sikt skulle man förstås kunna knyta systemet direkt till Shibboleth, som är systemet bakom UmU:s CAS. Men nu var det viktigare att fort få upp ett system för inloggning.

Den tredje saken jag gjort såhär långt är patientregistret. Systemet behöver förstås låtsaspatienter att öva på. För att man ska slippa hitta på namn och åldrar själv, slumpar systemet fram det om man vill. Så här ser det ut:

När man väljer kön, så slumpar Jalle automagiskt fram ett för- och efternamn. Namnen kommer från valmyndigheten (listan på alla kandidater till kommunval i landet hösten 2014). De är sannolikt inte helt representativa för det svenska nutida namnskicket (om man tänker på att invandrare ofta är underrepresenterade i politiken), men det får duga. Åldern slumpas också fram inom det specificerade intervallet.

Systemet arbetar med fejkade personnummer. De följer den gängse algoritmen för personnummer, men lägger ökar kontrollsiffran med 1. Det innebär alltså att personnumren i Jalle inte går att använda i andra system. Bra ur säkerhetshänseende, tänker jag, så ingen vanlig människa slinker in i Jalle och vice versa.

Slutligen har jag kodat en beläggningslista och funktion för att skriva in och ut patienter i systemet.

Jag försöker att hårdkoda så lite jag bara kan, så att systemet ska vara anpassningsbart. Ibland är det dock inte praktiskt genomförbart, men tanken är att jag ska fixa det så småningom. Men nu prioriterar jag som sagt att få det i drift snabbare i stället.

Och namnet då? Jalle? Jo, det är initialerna på Jenny, Anna-Lisa, Lina och Elina – de fyra första sjuksköterskestudenterna i Umeå 1907.

Besök: 94

Hur gör jag en smart litteratursökning för en C-uppsats i omvårdnad?

De flesta C-uppsatser inom sjuksköterskeutbildningen utgörs av en litteraturöversikt – det vill säga att studenterna väljer ett ämne, söker reda på relevant vetenskaplig litteratur i databaser som PubMed och CINAHL och syntetiserar den på något sätt.

Som allt annat vetenskapligt arbete kännetecknas ett examensarbete av ett systematiskt arbetssätt. Samtidigt finns en inbyggd begränsning i uppsatsarbetet – det får inte svälla ut och bli hur stort som helst, och därför måste det avgränsas på något vis. Viktigast här är att ha ett väl preciserat syfte som inte täcker in enorma mängder litteratur.

Vad är problemet?

Tyvärr är många uppsatser inte särskilt systematiska i sina litteratursökningar. Målet med en litteraturöversikt är att identifiera all relevant litteratur inom området och då blir sökfrågan man matar in i databasen avgörande. Men ofta kombineras termerna mer eller mindre godtyckligt, och risken är därmed stor att det är ett slumpartat snarare än systematiskt urval.

En uppsats om patienters upplevelser av kronisk smärta använde t.ex. följande sökstrategi (med vissa begränsningar på årtal m.m.):

Databas Sökord Träffar
PubMed chronic pain AND caring
44
chronic pain AND experience
173
CINAHL chronic pain (som överordnat ämnesord, dvs artikelns huvudämne) AND life experiences (som ämnesord)

23
chronic pain AND patient perspective AND experience

20

På vilket sätt är nu ovanstående sökning inkonsekvent? Jo, i fritextsökningarna används caring inte i CINAHL och patient perspective används inte i PubMed. Ingen sökning med MeSH-termer gjordes i PubMed. Och varför används förresten caring? Identifierar det så specifikt artiklar om patienters upplevelse? Och varför använder man i så fall inte också den närliggande, vanligare termen nursing?

Min slutsats är alltså att sökningen inte varit systematisk utan haft ett visst mått av godtycklighet. Man kan inte förvänta sig likartade resultat från de respektive databaserna från ovanstående sökning.

En anledning till detta kan som sagt vara att man inte rymmer hur många artiklar som helst inom ett examensarbete i omvårdnad. Men i stället för att göra några godtyckliga sökningar som resulterar i lagom många artiklar, är det rimligare att avgränsa på utgivningsår. Då får man en fullständig täckning av de senaste årens forskning i stället för ett godtyckligt urval av artiklar.

Hur kan man i stället göra?

Så hur bör man utforma sin sökstrategi? Jo, genom att göra sökningen i flera steg i stället och utnyttja att databaserna kan kombinera tidigare sökningar. Som exempel tar jag en litteratursökning jag gjorde under mitt avhandlingsarbete. Målet med sökningen var att identifiera litteratur som beskrev föräldrars erfarenheter av information om sitt barns cancersjukdom.

1. Identifiera de centrala koncepten

Vad vill jag veta? I exemplet ovan är de centrala koncepten föräldrar, information, barn, cancer.

Det innebär alltså att min sökning ska handla om föräldrar OCH information OCH barn OCH cancer. Jag vill inte ha artiklar som enbart handlar om föräldrar och information, och inte heller om information och cancer. Alla fyra koncepten måste vara med.

2. Identifiera synonymer för varje grupp av koncept

För att få hög recall, alltså så många relevanta träffar som möjligt, måste man identifiera tänkbara synonymer för varje koncept. Här har man stor hjälp av att se vilka ord som förekommer i titel eller abstract på artiklar man redan hittat och som man tycker är mitt i prick.

För konceptet information var mina synonymer educat*, informat*, teach*, knowled*, communica*, councel*.

Inom varje koncept kombineras synonymerna med ELLER – jag vill alltså ha någon av de orden. Och på samma sätt tog jag fram synonymer för de andra koncepten.

3. Mappa synonymerna till ämnesord

Olika databaser har olika ämnesordssystem. MeSH används i PubMed, och CINAHL har en egen uppsättning ämnesord som skiljer sig från MeSH. För varje databas får man alltså identifiera de ämnesord som beskriver respektive koncept.

I PubMed använde jag följande MeSH-termer för konceptet information: Health education, Information Seeking Behavior, Teaching Materials, Access to information, Information Literacy, Health Communication, Disclosure, Psychotherapy, Professional-Patient Relations, Professional-Family Relations, Self-Help Groups, Social Support, Counseling, Needs Assessment, Communication.

Även dessa kombineras med ELLER. En ganska lång radda, som du ser. Självklart behövs knappast så många i en C-uppsats. Och även här gjorde jag på samma sätt för de andra koncepten.

4. Sök koncepten separat

Nu börjar det roliga! (Hur man exakt går till väga skiljer sig mellan olika plattformar, så jag visar inte så exakt, men man får en aning i bilden längre ned.)

Man matar in sina söktermer, koncept för koncept, i sökmotorn. Orden och ämnesorden i varje koncept kombineras med operatorn OR, alltså ELLER. Vi vill ha antingen Neoplasms, Bone Marrow Transplantation osv. Så här blev i alla fall resultatet i Medline:

Koncept Sökord Antal träffar
Cancer MeSH-termer:
Neoplasms
Bone Marrow Transplantation
Transplantation, Autologous

Titel och abstract:
cancer*
tumor*
leukem*
sarcom*

2 754 140
Barn Titel och abstract:
child*
adolesc*
pediatr*
paediatr*
teenag*

(Här fanns inga lämpliga MeSH-termer.)

1 039 475
Föräldrar MeSH-termer:
Parents
Family

Titel och abstract:
fathe*
mothe*
parent*
materna*
paterna*

603 337
Information MeSH-termer:
Health education
Information Seeking Behavior
Teaching Materials
Access to information
Information Literacy
Health Communication
Disclosure
Social media
Teaching materials
Psychotherapy
Professional-Patient Relations
Professional-Family Relations
Self-Help Groups
Social Support
Counseling
Needs Assessment
Communication

Titel och abstract:
educat*
informat*
teach*
knowled*
communica*
counsel*

1 499 156

5. Kombinera sökningarna

Nu har vi fyra enorma sökmängder. Det ser ut ungefär så här:

Och här vill vi förstås komma åt det mörkaste området i mitten, där alla söktermerna finns med. Alltså föräldrar OCH barn OCH cancer OCH information.

I databasen måste vi alltså kombinera de fyra olika sökmängderna med varandra. Enklast visar man sökhistoriken, kryssa för de fyra koncepten och kombinerar dem med AND. I EBSCO:s gränssnitt för Medline ser det ut ungefär så här:


Man kryssar alltså för alla de sökmängder man vill ha med och klickar i Search with AND.

Till sist blev det 2 573 träffar. Det är fortfarande en enorm sökmängd, men för en välavgränsad C-uppsats bör det bli betydligt färre.

Slutord

Ungefär såhär går reviewproffsen till väga när de gör en systematisk litteratursökning. Titta t.ex. på det här exemplet från brittiska Centre for Reviews and Disseminations. Eller se ett exempel från Cochrane (bläddra till sidan 189)!

Självklart måste man ändå experimentera sig fram och prova några olika strategier, men det här är betydligt  mer systematiskt än det mer godtyckliga sökandet vi började med.

Jag inser att en C-uppsats inte kan jämställas med en Cochranereview, men jag ser ändå ett värde i att arbeta mer systematiskt än vad man gör nu. Självklart måste man begränsa antalet artiklar studenterna ska analysera, men då hävdar jag att en kronologisk avgränsning mer rimlig än en godtycklig sökning från första början.

Besök: 1346