Nu har jag läst Michael Gormans artikel. Han var “den som var där” i The true history of AACR2, 1968-1988 : a personal memoir / by one who was there. Att han var där betyder att han var redaktör för andra upplagan av Anglo-American Cataloging Rules.
För den som inte vet vad det är: AACR2 är en jättetjock bok med de regler som nästan alla bibliotek i (väst)världen följer när man katalogiserar sina böcker (eller DVD-filmer eller handskrifter eller vad det nu kan vara). Våra svenska katalogregler, KRS, bygger på AACR2 fast med vissa svenska tillämpningar (av vilka de flesta fasats ut vid det här laget, åtminstone av forskningsbiblioteken).
Gorman satt hemma på kammaren i London under mitten av 1970-talet och skrev det mesta av AACR2 för hand. När han arbetade med del 2 (som handlar om hur man väljer och konstruerar uppslag i katalogen) var tidspressen stor och han det fanns helt enkelt inte tid att söka upp bra exempel på tillämpningarna. Därför kommer stora delar av exemplen från hans egna böcker och skivor och så vidare. Lite kul, faktiskt.
AACR2 får av och till kritik för att den är alldeles för komplicerad, och dess efterföljare RDA, Resource description and access, sägs ska vara lite enklare. Gorman är, milt sagt, skeptisk till RDA och försvarar AACR2:s komplexitet:
The fact is that every rule in AACR2 was framed to deal with a real world situation encountered by a significant number of catalogers over the years. In other words, the code is complex because the bibliographic world is complex and any scheme that does not take that complexity into account is, at best, simple-minded.
Jag är på hans sida. När man läser kritik mot RDA så handlar det mycket om att det inte är nog genomtänkt och väl mycket förenklat. Sen behöver man kanske inte gå så långt som American Library Associations regler från 1949, som hade en särskild regel, 116B(3), giltig för, och enbart för Katarinaklostret på berget Sinai.
Hur som helst var det här en trevlig fredagsbagatell om man gillar bibliotekshistoria i allmänhet och katalogregler i synnerhet. Så nu undrar jag: när skriver Marie-Louise Bachman och Bodil Gustavsson en motsvarande uppsats om KRS framväxt och tillämpningar? Jag väntar!
Besök: 49
